Siri..

Den här dagen började riktigt dåligt. Min ena gerbil Siri har under den senaste tiden börjat se väldigt trött ut, hon har nästan bara legat och sovit och blivit väldigt smal. Idag såg jag, när jag skulle byta vatten, att hon hade dött, förmodligen under natten eller tidigt på morgonen. Känns riktigt sorgligt då hon inte var så gammal och jag tycker riktigt synd om Saga som blev själv nu. Hon går runt och letar efter Siri och ser riktigt olycklig ut i ögonen. Så nu blir det att hitta en ny kompis till henne. 
Lilla Siri. 

Avicii...

Ingen har undgått beskedet vi fick i fredags om Avicii. Jag fick reda på det när det ganska nyligen hade blivit offentligt. Jag, pappa och mina bröder satt i bilen och skulle gå en långpromenad och då sa pappa "vet ni vad jag läste alldeles nyss? Att Avicii är död". 
Jag tänkte bara att "nej nu skojar han, han kan ju inte vara död, då borde man läst det överallt på facebook". Men jag gick in på mobilen och såg då nyheten. Jag kände mig jävligt tom på en gång. 
 
Och helt ärligt, jag har inte varit någon superfan av honom, men jag har däremot lyssnat mycket på hans musik och tyckt om den väldigt mycket. Men annars har jag liksom inte varit så insatt i honom, men ändå tog det så hårt på mig. 
 
Nu har jag blivit mer insatt i honom, jag har läst massor om hans hälsa och alldeles nyss kollade jag dokumentären, vilket jag rekommenderar alla att göra. Dokumentären handlar om framgångens baksida, den ständiga stressen och ångesten, de höga kraven, människor som pressar honom och besvikelsen han känner över att inte få den förståelse och det stöd som han behöver. Helt enkelt om hans största passion som blev hans värsta fiende. 
 
Det var riktigt jobbigt att kolla på, man såg verkligen hur dåligt han mådde och jag förstår inte hur man kan pressa honom så mycket, när han säger rätt ut att han inte mår bra. Folk utnyttjade honom till max för att tjäna pengar på honom. De kunde inte bry sig mindre om hur han mådde, utan de brydde sig bara om pengarna han kunde tjäna åt dem. Jag mår på riktigt illa när jag ser det och jag blir så arg, frustrerad och ledsen. Jag själv blev stressad av att se hur han pressades. När de säger, "du är ledig då, sen ska du dit och dit och dit..." så känner jag nästan lite panik byggas upp i mig, precis som jag ser att det gör hos honom. Jag kan inte förstå hur han måste ha känt, samtidigt som jag på ett sätt ändå gör det. Han måste ha känt sig instängd i ett hål, gör han inte spelningarna blir folk arga och besvikna på honom, men gör han de så mår han själv inte bra. Jag får panik bara av den tanken, jag vet själv hur det känns att lämnas med alternativ som vad man än väljer kommer få dig att må dåligt. 
 
Jag vet hur det är att leva med psykisk ohälsa. Jag vet hur det är att tappa gnistan helt. Jag vet hur det är att vara så utmattad, vilsen, olycklig och trasig att det känns som att man ska gå sönder vilken sekund som helst. Jag känner med honom så jävla mycket. När han öppnar upp sig och berättar hur han mår, säger de att de förstår, men börjar direkt snacka om nästa spelning. Jag förstår inte hur man kan vara så okänslig och nonchalant. 
 
Jag blir så frustrerad när jag tänker på hela situationen och att Tim är död. Jag kan inte fatta det, jag kommer på mig själv att tänka att han snart kommer tillbaka, "gör jag bara det, så kommer han tillbaka". Men det kommer ju inte hända, han är liksom borta, men jag kan inte inse det. 
Jag fattar inte varför det här tar så extremt hårt på mig, men det gör det. Jag önskar med hela mitt hjärta att jag hade insett det här när han levde, men jag tog honom förgiven. Man inser alltid saker när det är för sent. 
Nu håller jag på och drömmer om att jag kände honom och att vi sitter och snackar om jobbiga saker och liksom lyssnar och finns där för varandra. Låter så himla töntigt när jag skriver det och jag vet inte varför jag gör det, men jag kan verkligen inte hjälpa det. När jag sitter på bussen så tar jag upp en bild i mitt huvud, där vi har en konversation och sitter och snackar och det är typ ändå skönt på något sätt. 
 
Blev kanske ett lite rörigt inlägg, men jag var tvungen att skriva av mig. Det känns så konstigt att jag känner så här, jag menar, jag kände inte ens honom. Men jag vet att jag inte är ensam om att känna så här, hela världen sörjer ju honom. 
Jag tänker på Tim. 
 

Finaste Lillen

Idag red jag ett dressyrpass på Lillen och det gick sååå bra. Det här ridpasset behövdes, då det har känts lite halvdåligt de senaste ridpassen och jag har känt mig ganska dålig. 
 
I början var han lite småseg, som han brukar vara, så då fokuserade jag bara på att få fram honom. När de andra gjorde en övning, red jag på spåret och bara travade igång honom, för den övningen hade inte gått när han inte var framme för skänkeln. 
 
Sen galopperade vi lite och han har lite svårt med galoppen, lite svårt att fatta och hålla galoppen. Men jag körde i hans takt, galopperade några steg, bröt av, travade några steg, samlade honom lite och fattade ny galopp osv. Det gick väldigt bra då och han kändes fin. 
 
Sen skulle vi rida på volterna och öva lite galoppfattningar och då tänkte jag att det nog inte skulle gå så bra. För som sagt så har han lite svårt med galoppen, speciellt på volt. Men alltså, han var så fin. Gjorde fina galoppfattningar både från skritt och trav. 
I slutet var han jättefin i traven. Jag är SÅ nöjd med honom, han gjorde verkligen sitt bästa och kändes så himla fin. Fina Lillen! <3
 

Tisdag

Idag stod ridning på schemat, jag red Benton och vi körde lite markarbete. I framridningen kändes det lite sådär, han kändes lite seg. Men när vi började med bommarna piggnade han på sig och var väldigt fin. 
Den första övningen var bara travbommar på rakt spår att trava över några gånger, sen la vi travbommar på en volt, ganska snävt, så det var lite klurigt, man fick verkligen rama in hästen, mycket böjning och verkligen ha den mellan hand och skänkel, det gick för det mesta väldigt bra, ibland blev det lite tokigt, men oftast gick det som sagt bra. 
 
Sista övningen var att vi hade en upphöjd bom på varsin sida av en volt och rullade över dem i galopp, gick också väldigt bra. 
Jag är väldigt nöjd över det här passet, det var roligt, roliga övningar och Benton kändes väldigt fin. :) 
 
I morgon ska vi bada på idrotten, hela klassen tillsammans och det är ett riktigt ångestmoment för mig. Jag är verkligen inte bekväm i min kropp och gillar inte att "visa upp" den. Speciellt inte för hela klassen liksom. Så jag vet faktiskt inte om jag kommer gå på simningen i morrn, jag hoppas att jag klarar det, men känns ganska jobbigt. 

Vill köpa Painter

Jag blir så ledsen varje gång jag tänker på att Painter förmodligen aldrig kommer att bli min. Painter är verkligen som en drömhäst, han är extremt mysig och rolig att hålla på med och verkligen min typ av häst att rida. Han är liksom väldigt välriden och varken för pigg eller seg. 
 
Jag blir så avundsjuk varje gång jag ser honom med någon annan ryttare, alltså jag vill typ börja gråta ibland, typ när han verkar gilla någon annan eller går fint med någon och det kan låta hur töntigt som helst, men så är det. Jag vill liksom att han bara ska vara min, men han är ju inte det, kommer aldrig bli heller. 
 
Och jag får verkligen ångest när jag tänker på att han börjar bli gammal (17) och att han aldrig kommer bli min. Jag fasar verkligen för den dagen jag går in på facebook och det står att Painter ska tas bort eller nåt. Får ångest bara av tanken. 
Jag älskar min Paintergrabbus och vill inget hellre än att bara köpa honom nu nu nu. 
Finns det någon finare?
 

Lady

Jag är så glad! I torsdags så stod inte Painter (eller ryttaren som brukar ha honom) med på hopplektionen som är samtidigt som vi har lektion. Så han kommer förmodligen inte vara med på hoppningen och förhoppningsvis kan han börja gå med på vår lektion igen! :D HOPPAS JAG FÅR HONOM PÅ TORSDAG! 
 
Igår så red jag i alla fall Lady och vi småskuttade lite. Lady brukar vara ganska seg, men igår var det lite mer fart på henne, speciellt när vi började hoppa, då drog hon på lite, så det var kul. Vi hade två hinder med 5 (?) språng i mellan och det kändes väldigt bra, jag hade is i magen och väntade in hindret. Jag brukar annars vilja hoppa av lite före ibland. 
Men Lady var riktigt rolig att hoppa i alla fall, inte riktigt min favorit annars, men hon är ganska mysig ändå. 
Bild från sommarbetet. 
 

Thiesan

Igår satt jag och läste igenom min blogg och det var så roligt att läsa inläggen om Nessan, inläggen om Painter. Saknar Nessan jättemycket och saknar när jag fick rida Painter, nu går han aldrig med på våra lektioner, vilket suger... Men det jag skulle komma till är i alla fall att det var kul att gå tillbaka och läsa och jag är verkligen glad att jag bloggade då när jag hade Nessan och därför vill jag blogga lite smått igen. Inget seriöst, utan bara lite minnen som jag kan gå tillbaka till. 
 
Idag red jag Thiesan och det måste ha varit ett av de sämsta ridpassen på länge. Possitiv uppstart här, men hon har varit extremt fin på senaste tiden. Men idag prövade jag ett nytt bett, ett tvådelat baucherbett, som hon inte verkade gilla alls, hon blev väldigt tung i handen, bet sig fast i bettet, sen var hon också ganska stark. Det blåste också en del så det kan också ha varit en bidragande faktor till att det gick mindre bra, för Bellinda var också på lite konstigt humör. 
 
Jag småhoppade lite idag, lite gymnastikhoppning, en studs, sen ett galoppsprång till en oxer. Först gick det inte alls bra, hon bara vägrade, så jag fick komma i trav ett par gånger först, men sen gick det bättre och vi kunde hoppa igenom serien i galopp. :) 
 

Jällas hästar

Himlabackens Benton, född 2003, efter Leyeswick Dai-Pomar, 157 cm i mankhöjd, arab/welsh cob. 
Benton är otroligt söt, lite bekväm av sig i ridningen, men väldigt fin när man får igång honom.
Tävlat LA dressyr, 110 cm hoppning och H90 fälttävlan. 
 
Birk, född 2004, efter Cippyn Red Crusador-Utrillo, 160 cm i mankhöjd, svensk ridponny. 
Lille Birk, kan vara lite jobbig att hålla på med, lite all over the place, men superfin att rida. Fina gångarter (speciellt traven) och hoppar bra, dock är han lite osäker i hoppningen. 
Tävlat MSV C dressyr och 100 cm hoppning. 
 
 
Calypso "Calle", född 2000, efter Cortez-Romeo, 164 cm i mankhöjd, svenskt halvblod. 
Fina Calypso, jättesnäll kille. Min favorit att longera, riktigt duktig, lydig och går i form av sig själv. Däremot tycker jag att han är väldigt svår att rida, jag har inte riktigt hittat knapparna, men jättefin när man får till honom. 
Tävlat LA dressyr och 110 cm hoppning. 
 
Colette "Colan", född 2002, efter Carano-Magini, 170 cm i mankhöjd, svenskt halvblod. 
Colette är stallets största häst och supersnäll. Riktigt rolig att rida, jättefin. Hon älskar att hoppa, blir jättepigg och glad då. 
Tävlat LA dressyr och 100 cm hoppning. 
 
Cortina, född 2002, efter Cortus-Ciceron, 162 cm i mankhöjd, svenskt halvblod.
Cortina är min favorit på skolan, hon är otroligt härlig både att rida och hantera. Jättemysig att hålla på med och rolig att rida. Hon är väldigt mjuk och ambitiös.Väldigt pigg, men kräver dock ben ändå för att samla ihop henne. 
Tävlat LB dressyr och 120 cm hoppning. 
 
Erland, född 2002, efter Tiger Bull xx-Regel Parade xx, 165 cm i mankhöjd, engelskt fullblod. 
Superfin och snäll fullblodskille. Fin att rida. 
Tävlat LB dressyr och 110 cm hoppning.
 
Bild från @jallagymnasiet_hast
Harald, född 2012, efter Cohiba-Szkopul, ca 168 cm i mankhöjd, svenskt halvblod. 
Stallets yngsta häst, farbror Harald. Jättemysig och lite valpig. Täckesförstörare deluxe. Har aldrig ridit honom. 
Tävlat 90 cm hoppning. 
 
Ibeon "Ibbe", född 2007, efter Iberio-Star Regent xx, runt 162-165 i mankhöjd, hannoveranare. 
Fina Ibbsingen, jättemysig häst. Har tyvärr inte ridit honom än, men får se till att göra det snart, ser väldigt fin ut att rida. 
Tävlat LB dressyr och 110 cm hoppning. 
 
Rizzo K, född 2003, efter Robin Z-Pik Trumpf, 166 cm i mankhöjd, svenskt halvblod. 
Fin tjej som älskar att hoppa och gör det riktigt bra. Väldigt rolig att hoppa, lite mindre rolig att rida på marken, då hon inte tycker att det är speciellt kul, men gillar att rida henne ändå. Första hästen jag red på Jälla. 
Tävlat LB dressyr och 125 cm hoppning. 
 
Skywalker "Skyan", född 2001, efter Le Mans xx-Bold Irish xx, 166 cm i mankhöjd, engelskt fullblod. 
Jättefin och snäll kille, väldigt välutbildad och rolig att rida. 
Tävlat LA dressyr och 100 cm hoppning. 
 
 
 

Seriehoppning omg 2 14/1

I söndags var det dags för seriehoppning omgång 2. Förra gången gick det ju inte så jättebra, vägrade ut oss på tredje hindret, men i söndags gick det mycket bättre. 
 
Jag hoppade 75 cm igen. 
Framhoppningen: 
Painter var jättefin på framhoppningen, hoppade jättefint och jag red bra fram till hinderna. Förra gången vägrade han väldigt mycket redan på framhoppningen, men i söndags vägrade han inte en enda gång där. Så jag var supernöjd och hade en mycket bättre känsla till hur det skulle gå på banan. Förra gången var jag liksom helt inställd på att vi skulle bli uteslutna på grund av hur det gick på framhoppningen. 
 
Banan: 
Jag var först i 75 cm, så medan de sänkte hinderna skrittade jag bara runt därinne, så han fick titta lite på hinderna. 
Sen var det dags och vi kom bra på 1:an och 2:an, han hoppade väldigt fint, men mot trean kändes det som att han skulle springa förbi, så då drev jag verkligen på, så då kom vi lite nära på hindret, men han hoppade. Fyran fick bra, men sen påvägen mot femman så var det några blommor som stod och de var lite läskiga, så han vände vid dem, jag hade egentligen tänkt rida hela vägen ut och därför blev det lite tajt och jag hann inte riktigt reagera, så jag red förbi hindret (hade säkert kunnat få honom att hoppa), sen kom vi mot det igen och jag fick inte riktigt ut honom hela vägen då heller, men då var jag mer förberedd så då höll jag om med benen ordentligt, så han hoppade, sexan gick bra, men sen så glömde jag bort sjuan lite, så jag red inte ut vägen ordentligt som jag hade tänkt och då blev det lite kortare väg och jag blev lite passiv och drev inte på honom ordentligt, så då blev hon osäker och började skjuta ut bogen en bit innan. Då reagerade jag med att ta i andra tygeln, när jag istället borde ha lagt till vänsterskänkeln istället. Så han sprang förbi det. Men sen red vi på det igen och det språnget och åttan blev bra. 
 
Jag är jättenöjd med honom, han kändes väldigt fin och hyffsat avslappnad ändå. Är helt okej nöjd med min ridning, red mycket bättre än förra gången, då var jag helt passiv och red inte hela vägen till något hinder, då var han egentligen bara schysst som hoppade ettan och tvåan, i söndags var jag mer med. Mina 2 missar kostade oss 12 fel, men faktiskt inga tidsfel alls, haha trots två förbi-springningar. 
 
Nästa gång satsar jag på en felfri ritt! Vore så kul att få en rosett tillsammans med Painter. 

Kanske tillbaka

Nu har jag haft ett ganska långt uppehåll från bloggandet, senast jag logga in här var i oktober. Jag känner mig lite sugen på att blogga lite smått igen. 
 
Igår fick jag jullov och har därmed gått halva ettan, en sjättedel av gymnasiet. Helt sjukt! Det har gått otroligt fort, känns literally som att det var igår jag började, samtidigt som att det känns som att jag alltid gått där. Jag trivs i alla fall otroligt bra på skolan och med kompisarna. Det känns så bra allting. 
Själva hästeriet på skolan är jag också supernöjd med, har redan lärt mig väldigt mycket, både i ridning och hantering. Så det här valet hade inte kunnat bli bättre. Så glad att jag valde Jälla och hästinriktningen. 
 
Vad har hänt sedan sist annars då? Förra söndagen gjorde jag faktiskt min tävlingsdebut, klubbhoppning, 75 cm på Painter. Det gick väl inte som jag hoppades, vi blev uteslutna och vägrade ut oss på tredje hindret. 
Han vägrade flera gånger på framhoppningen så jag visste redan när vi gick in på banan att vi skulle bli uteslutna. Så jag kände mig faktiskt nöjd med att vi kom över de två första hinderna. Faktiskt. 
 
Men nu i efterhand är jag besviken på min ridning, blev väldigt passiv och mesred istället för att liksom driva på. Men jag hoppar ju inte ofta alls och därför sitter det inte riktigt hur jag ska agera när han gör så. Men jag tänker anmäla mig på honom nästa omgång också och då hoppas jag på revanch. Då ska jag inte sitta och mesrida, utan driva på mer. 
Världens absolut finaste kille. 
 
Igår red jag en liten Mintkaramell. Sista passet för terminen och jag red barbacka. Vi körde mycket tempoväxlingar, där vi, i hörnen skulle samla ihop dem och på långsidorna ha typ mellantrav/galopp. Det gick faktiskt väldigt bra efter ett tag, hon var väldigt fin, speciellt när jag samlade ihop henne. Kändes väldigt fin. 
Var dock sjuuuukt jobbigt, så efter ett tag orkade jag inte riktigt hålla ihop och samla henne i hörnen så då bröt hon av. Men jag är otroligt nöjd med Mintan, var nog jobbigt för henne också. Jag var helt slut haha. 
 
Idag följde jag med min kusin till stallet och tittade när hon red. Samt myste med Painter. Alltså, jag älskar honom så otroligt jäkla mycket och jag önskar så jävla mycket att han var min. Emma, min kusin sa att "han är din i hjärtat" och det var nog det bästa jag hört. 10 år, men så klok. 
 
På jullovet ska jag hyra Woop´s i 6 dagar, förra året hyrde jag Painter, men han var tyvärr upptagen i år, tråkigt nog. Men det ska bli kul att rida Woop´s igen, henne har jag inte ridit sedan förra året innan sommaren. Hon går nämligen på hopplektion med sin hyrryttare samtidigt som vi har lektion. Vilket Painter också har börjat göra... :(
Men det ska bli kul, samtidigt ska Emma hyra Super Janne. :D
 Fina Woop´s från sommarbetet.